Nyss hemkommen från vår gudstjänst idag som tillägnats våra två mördade medlemmar och deras anhöriga. Dagens planerade familjegudstjänst ställdes in. Jag tycker vi har fått många motgångar i livet, men jag kan inte ens ana smärtan hos de närstående till T och I. Det är svårt att förstå att det hemska som hänt verkligen har hänt.
I vår familj går det uppåt. Jag fascineras av Guds godhet och mäktighet. Jag vet inte hur mycket eller vad jag ska skriva om vår situation, men det går åt rätt håll. Friskare, gladare, stabilare, hoppfullare. Å behöver jag skriva mer än det? =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar